11
Jan
2009
Hej, hur gör du? Gör du bra?
Man får många märkliga mejl nu för tiden och kanske särskilt många om man driver företag. Som företagare får man lite färre Viagra-mejl. Istället är det en massa suspekta erbjudanden om produkter som man erbjuds att sälja vidare.
Jag gillar den här, vars avsändare är en vanlig hotmail-adress. Själva innehållet är dessutom taskigt översatt, troligen med hjälp av någon automatisk webböversättare:
Hallå,
hur gör du nyligen?
Jag skulle vilja presentera dig ett mycket bra bolag och dess webbplats är (webbadress). Den kan erbjuda dig alla typer av elektroniska produkter som du kan behöva, såsom bärbara datorer, gps, TV LCD, mobiltelefoner, PS3, MP3 / 4, motorcyklar osv …….
Du kan ta lite tid att få en check, det måste finnas något intressant att du skulle vilja köpa.
Kontakten email: (två olika adresser)
Hoppas du kan njuta i inköp från det företaget!
Hälsningar!
Visst är det underbart! Jag undrar bara vad det har med trädgårdstjänster att göra. Kanske skulle jag kunna kränga någon mobiltelefon till en kund, och om de ringer mig från denna fantastiska lur så får de fyra timmar ogräsrensning på köpet.
Eller… kanske inte.
Nu ska jag besvara ett mejl från en rysk kvinna som söker en svensk man för ett varaktigt förhållande. Jag fattar bara inte varför hon prompt måste ha mitt bankkontonummer?! Men okej, jag antar att hon bara vill ha det för att kunna sätta undan lite kosing.
Dear Anna, hur do you feel idag? Here it is kallt som tusan but not much snö on the mark. Mostly raining småspik and the himmel is grey. What have you på dig right nu? Hoppas you like to klä dig really sexy and to learn to känna new människor, because you have to skaffa ett kvällsjob when you kommer here.
Massa love & hugs,
Börje
Ska bli spännande att se om hon svarar.
11
Sep
2008
Telenorbruden som inte ville fatta
Ibland vill det sig inte alls. Som igår. Det började som en ganska vanlig skitdag, men så utvecklade den sig till en riktigt jävla överusel skitdag och det blev generalknas i skallen och tills slut ville jag bara gråta.
Skrika.
Primalskrika.
Pratade med öppenmottagningen = fick veta att väntetiden på en utredning är på ungefär två år. OK. Fine. Jag anade redan det, men kände mig förstås inte särskilt uppåt. Och jag borde ha lagt ner verksamheten för dagen just där, och inte gått vidare till punkt två på Att-göra-listan:
Ringa öppenmottagningen- Ringa Telenor
För den som inte redan visste det är Telenor ett riktigt skitföretag. Kanske funkar deras mottagning bra, vad vet jag, men att försöka få kontakt med dem är ett helt äventyr. Till deras försvar ska möjligen sägas att allt för många företag idag gömmer sig bakom 020-nummer och noll chans att få prata med någon annan än en förinspelad ragata.
Efter typ tre omringningar (på grund av feltryckningar av mig) och kanske 243 stjärna-2-fyrkant-6-stege-trippelstjärna-8 så tvingas jag lura systemet genom att helt enkelt trycka in att jag ännu inte är kund. DÅ jävlar vill man förstås prata med mig - live, dessutom!
Men snart inser den stackars tjejen hos Telenor att den här killen är redan kund, och hon inser också att han är en missnöjd kund och då börjar hon fumla efter prata-med-missnöjd-kund-mallen och därefter kopplar hon ur hjärnan och blir lika mänsklig som sin förinspelade kollega som jag pratat med drygt ett par hundra knapptryckningar tidigare.
Så jag försöker prata med tjejen på Telenor. "Hej, jag vill prata om en faktura som jag fått, för ett modem till ett mobilt bredband som jag skickat tillbaka eftersom jag blev lurad av ett oseriöst företag som säljer abonnemang på uppdrag av er…"
Men ingenting biter på den urkopplade tjejen. "Jaaaa, jag seeeeer det häääär, meeeeen, såååå hääääär ääääär deeet… att eftersom duuu inte returneeeerade modemeeet i tiiiiiid, såååå…"
- Men… hörru, nu är jag inte ute efter att hänga dej på nåt vis, så ta det inte personligt, jag undrar bara varför jag får en faktura trots att jag i ett tidigare samtal fått bekräftat att allt är klappat och klart och annullerat? Det är därför jag ringer!
Och hon upprepar sig, och upprepar sig. Hennes meeeen såååå häääär ääär deeet rinner som en trögflytande bajskorv ur hennes mun och jag kan riktigt känna stanken. Jag biter ihop, försöker att inte bli arg på henne, men när hon för kanske femte gången upprepar samma jävla ramsa, så tröttnar jag.
- OK, det är bra nu, kan du ge mej numret till nån ansvarig på företaget, nån som sitter lite högre upp och har beslutsmandat?
- Nej, vi lämnar inte ut några namn och nummer till nån som jobbar hos oss, förklarar Telenor-bruden.
- Aha, så ni bedriver verksamheten anonymt, alltså? Vad är det för slags företag? Jag trodde att Telenor var ett vanligt företag, med anställda och anknytningsnummer och sånt? Ni säljer ju sånt till era företagskunder, så hur kommer det sej att ni själva inte har tillgång till den tekniken? 
Hon kan inte svara på det. Istället serverar hon den redan så söndertuggade ramsan - igen! Och nu börjar jag bli riktigt skitförbannad. Jag försöker verkligen låta bli, jag försöker tänka, det är inte hennes fel att stallet är tomt, att usb:n är urkopplad, att hissjäveln inte går ända upp, att…
Jag lyckas nästan. Visserligen går jag upp ett antal pluppar i volymen, men inte på långa vägar så högt som skalan tillåter.
Till slut lovar hon att en ansvarig ska ringa till mig. Direkt. Jag inser att jag ändå inte kommer så mycket längre och får nöja mig med det. Vi avslutar samtalet och jag stirrar ut genom fönstret och jag känner mig alldeles uttömd, all energi har slösats bort på en idiot som representerar en bunt andra idioter, som…
Behöver jag ens nämna att de aldrig hörde av sig…?
